Herr Klåfinger

  
Herr Klåfinger har blivit portad från köket efter att ha rivit sönder tapeter, dragit ut innehåll från skåp, gett sig på lampsladdar och mycket, mycket mer. Det fick bli en grind in till köket nu. Så nu står han där och skakar galler och fingrar på öppningen för att klura ut hur han ska överkomma detta hinder. 

Att sakna skrivandet

  Jag har börjat få lite kli i fingrarna, lust att skriva. Äntligen, känner jag. När jag går tillbaka och läser om Embla saknar jag att inte dokumentera om Vidar på samma sätt. Man glömmer ju så fort, och det är en liten skatt att kunna gå tillbaka och läsa och titta på foton. 
Jag har inte riktigt trivts på den ”nya” bloggen, även om jag gillar namnet I Malins fokus bättre. Det är lite bökigt med egen domän, mycket som ska uppdateras och fixas med och då har jag i stället tappat blogglusten. Och då kan det ju faktiskt kvitta med egen domän. Jag tror att jag ska återgå hit, testa på att hänga här igen. Återfå blogglust och dokumentera vår vardag, så som jag har gjort tidigare. 

Nästa steg är att åtetfå även lusten att fota, med finkameran. Det blir bara mobilfoton numera, och det är ju faktiskt lite synd. Jag hoppas på att hitta ny inspo på vår stundande resa. Då ska kameran användas igen! Om jag kommer ihåg hur man gör…

Att sakna skrivandet

Jag har börjat få lite kli i fingrarna, lust att skriva. Äntligen, känner jag. När jag går tillbaka och läser om Embla saknar jag att inte dokumentera om Vidar på samma sätt. Man glömmer ju så fort, och det är en liten skatt att kunna gå tillbaka och läsa och titta på foton. 
Jag har inte riktigt trivts på den ”nya” bloggen, även om jag gillar namnet I Malins fokus bättre. Det är lite bökigt med egen domän, mycket som ska uppdateras och fixas med och då har jag i stället tappat blogglusten. Och då kan det ju faktiskt kvitta med egen domän. Jag tror att jag ska återgå hit, testa på att hänga här igen. Återfå blogglust och dokumentera vår vardag, så som jag har gjort tidigare. 

Nästa steg är att åtetfå även lusten att fota, med finkameran. Det blir bara mobilfoton numera, och det är ju faktiskt lite synd. Jag hoppas på att hitta ny inspo på vår stundande resa. Då ska kameran användas igen! Om jag kommer ihåg hur man gör…

Syskonkärlek

  
De här två. Så himla fina tillsammans. De busar och leker och deras skratt får mammahjärtat att ta stora glädjeskutt. 

Vi tre

 

Här är vi. Embla, Vidar och jag. Vi njuter just nu av sommarlov tillsammans och bara njuter av att vara. Fint så.  

Jag har flyttat!

För er som fortfarande tittar in här: jag finns numera på I Malins fokus.

Ändra era bokmärken, uppdatera era feeders, sätt på kaffet och kom med över vettja.🙂

Det är mycket roligare där. Där händer det grejer. Det gör det inte här.

Nu är det klart!

Jihoo! Nu äntligen är det redo att presenteras!

Jag har blivit med egen sida, alltså en .se-domän. Varför? För att jag har bloggat sedan 2007 och eftersom jag fortfarande tycker att det är lika roligt kände jag att jag ville ta steget ännu ett snäpp. Det är något jag har funderat på länge, men inte riktigt bestämt mig för förrän nu.

Tanken är att det ska bli mer foton där, och mer text och mer av allt helt enkelt. Jag hoppas att ni följer med över, ändrar i era bokmärken och besöker den sidan i stället eftersom den alltså ersätter den här. Här inne är det alltså bara arkivering som gäller från och med nu.

Välkomna över! I Malins fokus heter den nya sidan. Säg gärna hej i form av en kommentar så blir jag glad. Hoppas ni ska gilla den och trivas där!

Snart, snart, snart…

Alldeles snart kommer det att hända grejer här inne! Håll ut bara ett litet tag till så ska jag snart delge er lite roligheter!

Besök i djurparken

Förra veckan tog vi bilen till Borås Djurpark för att titta på alla djuren. Mini älskar djur, och efter besöket i Fuengirolas djurpark har det varit mycket prat om djur här hemma. Därför passade vi på att åka till Borås den 1 maj. Ett kallt, men soligt och lyckat, besök. Det allra bästa var nog att få gå in till minigrisarna och getterna och klappa och pussa på dem. Där hade hon kunnat stanna hela dagen om hon hade fått.

apagiraff minigris minigrisar Struts Mammaomini

 

Och med en mamma som också älskar djur lär det bli fler djurparksbesök i framtiden. Tyvärr var det ingen ponnyridning när vi var där, annars tänkte jag börja jobba för att börja göra henne till en hästtjej.

Hotell, mamma?

DSC_2865kopDet är någon som har blivit väldigt förtjust i det här med att resa. Mini frågar varje dag: Hotell, mamma? Flyga? Och jovisst, det vore trevligt att åka tillbaka till Spanien, bo på hotell och njuta av värmen. Men man måste visst jobba ibland också. Annars håller jag med Mini – att flyga och bo på hotell står alltid högt upp på önskelistan.

Fem dagar

Fem dagar ledighet och njutande av att få vara hemma med min lilla familj. Fem dagar av läsning, lek med dottern, träning och hemmahäng. Så fantastiskt skönt. Ladda energi innan allra sista veckorna med betygshets och bedömning kör igång.

Om den Stora Bloggdagen

I lördags var det alltså dags. Den Stora Bloggdagen, anordnad av Bromans Bravader. Min kollega tipsade mig om dagen och frågade om jag ville följa med. Eftersom jag mer än gärna hade velat vara med när Emma på Att vara någons fru arrangerade en bloggdag i Malmö förra året, men inte kunde då, tyckte jag att det var dags nu.

Vill ni se bilder från dagen kan ni gå in på min Instagram där det finns lite från dagen och kvällen.

Jag kom dit med helt öppna ögon, utan några som helst förväntningar. För mig var det en chans att komma iväg och göra något kul, bara för min egen skull. I år är det ju mitt år, har jag bestämt. Det var dessutom allra första natten utan dottern, och det var nog nyttigt för både henne och mig (och sambon).

Eventet började med föreläsning av Malena. Hon pratade mycket om hur hon hade börjat med sin blogg och medvetet och med mycket planering byggt upp den till Finlands största blogg. Det var väldigt intressant att höra hennes arbete och all planering som låg bakom. Hon planerade ett halvår innan hon ens skrev sitt första blogginlägg. Sedan gick det snabbt uppför och bloggen har nu tagit henne dit hon ville nå. Det fick mig att fundera över hur lite planering och strategi jag själv lägger ner. Här är det mest spontanitet som gäller, men det hade inte varit fel att sätta sig ner och punkta upp struktur och planering.

Efter henne var det dags för Jannike på Add Simplicity, om Feng Shui. Herregud, vilken underbar människa! Jag blev nog lite kär i henne, tror jag allt. Hon var så himla rolig och charmig och jag satt och skrattade mig igenom hennes föreläsning. Och antecknade. Som en tok. Hon bjöd på massa info och inspo och jag kände mig helt upplyft efteråt. Jag ville egentligen bara ta bilen hem och börja ändra och fixa om här hemma. Alternativt boka in mig på första bästa Feng Shui-skola och börja jobba med det. Om hon någonsin skriver en bok är jag först på kö att köpa den.

Sist ut var Maria från Made by Mary. Jag har hört en del om hennes historia tidigare, men inte så djuplodande som hon bjöd på här. Det jag tog med mig mest, och som jag också tror att hon främst ville förmedla, var att våga satsa på det man egentligen vill göra. Hon fick en sådan stark väckarklocka att hon verkligen tog tag i sitt liv och började göra det hon brann för, i stället för att ha ett jobb som hon avskydde. Och att göra det innan det är försent. Värt att fundera på.

Mellan föreläsningarna var det prisregn och jag vann en bok. Yay!

Föreläsningarna höll på mellan 12.30-17.30. Vid 19.00 skulle middagen börja så däremellan var det mingel. Där kände jag mig lite utanför som bokbloggare för det var ju inte direkt någon som kände till min blogg (förutom Hanna!). De flesta var pyssel-, livsstils- och kreativa bloggar. De flesta kände till varandra sedan innan och gick omkring och letade upp varandra och kramades och liksom kände varandra redan. Jag presenterade mig med min bokblogg, eftersom den här bloggen är lite sådär vilande just nu innan jag bestämmer mig för hur den ska utformas i framtiden. Just nu blir det mest bokbloggande, men tanken är fotandet ska komma tillbaka och få ta plats här för det saknar jag något så enormt. Och att få skriva mer fritt om andra ämnen och inte bara böcker.

I alla fall. Under middagen minglade vi vidare, drack lite drinkar och hade väldans trevligt. Jag kände igen många av de andra eftersom jag följer väldigt många olika kategorier av bloggar. Även om jag inte pysslar själv tycker jag väldigt mycket om att läsa pysselbloggarna, men kanske är det deras ofta så vackra foton som lockar mest.

Efter en fantastiskt trevlig dag och kväll tog kollegan och jag taxi till hotellet på Djurgården där vi tog en glass innan vi släckte lampan och slocknade för natten. Dagen efter vaknade vi upp till en strålande solig dag och kunde njuta av en stilla frukost (utan barn med spring i benen) och en gudomlig utsikt över vattnet. Sedan blev det shopping och fotande av vackra körsbärsträd i Kungsträdgården. Sedan ville mammahjärtat hem och pussa på dottern. Och sambon så klart, icke att förglömma.

Morgondagen

Väskan är packad med klänning(ar), nyköpta högklackade skor, smink, nyköpt halsband och hårspray. I morgon är det äntligen dags för Stora Bloggdagen i Stockholm, och jag och en kollega ska dit. Det är första gången jag ska sova utan Mini, eller för den delen vara iväg från henne. Det ska bli välbehövligt med lite flärd och partaj för min del.

Jag ser så fram emot detta, och kollegan och jag har redan planerat att inta drinkar i pausen mellan föreläsningar och själva middagen. Alltså bara en sådan sak – jag ska dricka drinkar. Eh, fast med stor måtta ska påpekas. Jag har inte druckit många droppar alkohol de senaste tre åren.

Förhoppningsvis kommer jag att uppdatera via Instagram under dagen, kvällen, så följ mig gärna där. Kolla längst upp till höger här bredvid så hittar ni länken där.

Ett russin och många tårar senare

Det där med en mysig tjejkväll i går kunde vi ju glömma.

Det började bra. Mini satt och kollade på film och åt russin och jag satt med en bok. Efter en stund började hon gnälla, hålla sig för näsan och säga aj, näsa. Jag trodde först att hon menade att hon var snorig, för hon har ju varit sjuk och hon satt och snorade och höll på. Men lite gnäll övergick snart i förtvivlad gråt och jag misstänkte direkt att hon hade stoppat in ett russin. När jag frågade sa hon ja, och sedan bröt helvetet lös.

För att göra en låååång historia kort: Jag skulle försöka få ut det där förbaskade russinet, men att hålla henne och samtidigt försöka föra in en pincett försiktigt visade sig vara mer än en person klarar av. Efter förtvivlad gråt och skrik och försök att trösta sa hon att hon ville sova, så jag bar in henne i sängen och lade henne där. Min tanke var att försöka få in pincetten när hon sov, men hon lade sig först med armen skyddande över näsan. Hon somnade omedelbums och efter någon minut gled armen ner och jag kunde först lysa med ficklampa och se russinet och sedan föra in pincetten och få ut ett stort genomsnorigt russin. Yes!

Jag slapp alla reservplaner jag hade hunnit tänka på. Efteråt kunde jag inte låta bli att googla, en förälders mardröm…. För man hittar bara en massa negativt när man gör det. Självklart hittade jag direkt att de som råkat ut för samma sak hade blivit beordrade av sjukhus att åka dit direkt och att det fanns en risk att russinet skulle åka ner i lungorna. Så där satt jag och läste och kände mig som världens sämsta mamma som inte genast åkt in till sjukhuset. Å andra sidan fick jag ju ut russinet relativt snabbt. Jag lärde mig också om den s.k. föräldrakyssen, och om det händer fler gånger kan det ju vara bra att känna till.

Mini sov i alla fall som en stock hela natten förutom en liten tur upp för att dricka vatten, och vaknade på gott humör vid halv sju. Jag gick också och lade mig tidigt och somnade så fort jag lade huvudet på kudden. Jag hann inte ens sakna att T inte låg i sängen.

Shit, vilken pärs. Jaja, nu har vi testat på det också.

 

Välkommen fredag

Fredagar är alltid härliga, det bara är så.

Efter mina två lektioner och ett inställt lönesamtal tog jag bilen hem till mina fina. Tillsammans tog vi en runda på gymmet och det är härligt lyxigt när vi kan vara där alla tre samtidigt. Mini blir alltid helt exalterad då och springer och hoppar och härmar oss när vi gör våra övningar.

Armar stod på schemat i dag, och de har börjat ta sig riktigt fint. Konturer och ökad styrka. Like på det! Sedan sprang jag på löpbandet och kunde nöjt konstatera att det går framåt även där! Och efter träningen var jag trött och vrålhungrig och kunde gå hem till dukat bord eftersom T och Mini gick hem innan mig.

Resten av dagen står läsning och soffhäng på schemat. T är iväg på friluftsliv med en kompis till i morgon. Mini och jag har tjejkväll här hemma. Mysigt.

  • *Malins paradis*

    "Paradise is where love dwells"
  • *Om mina foton*

    Alla bilder här på bloggen är tagna av mig om inget annat anges. De får inte användas utan min tillåtelse.
  • *Kategorier*

  • *Malins arkiv*

  • *Admin*

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.