När någon fattas på Mors dag

Jag har nog kommit alltmer till ro med det faktum att min mamma inte längre finns ibland oss. Åren har gått, livet har rullat på och det har hänt så mycket i mitt liv sedan hon gick bort. Jag är vuxen nu och har en egen liten familj. Jag har blivit mamma själv.

Saknaden finns där fortfarande, men inte på samma sätt. Den gör sig lite extra påmind vissa dagar och kan komma med en kraft som får mig att tappa andan för ett tag. Får mig att sakna så att det gör fysiskt ont i kroppen, att gråta tårar som aldrig vill ta slut, att önska att hon fanns kvar här hos oss. En önskan att kunna göra alla dessa vanliga saker som alla tar för givet. Ta med Mini till henne för ett spontant besök hos mormor. Ringa när man undrar hur tusan det där receptet egentligen skulle vara. Fira jul tillsammans. Berätta om alla glada nyheter och veta att hon gläds med mig. Berätta om alla dåliga nyheter och veta att hon alltid finns där och stöttar.

Att bara kunna lyfta telefonen och ringa för att säga hej.

Det är de små sakerna jag saknar och vissa dagar kommer all den saknaden över mig i en enda stor jättevåg som är svår att hantera.

Men jag vet också att det är så livet är. Man saknar och gråter och sedan torkar man tårarna och går vidare i livet. För det finns inget annat alternativ.

I dag är det Mors dag och jag hör hur alla runt omkring mig berättar om hur de åker och firar sina mammor. Jag gör det också, men för min del innebär det ett besök på en kyrkogård, att lägga liljekonvaljer på en gravsten. Sätta mig på huk och prata med henne, uppdatera henne om vad som händer i mitt liv, önska henne att hon har det bra där hon har det nu. I år blev besöket extra fint för jag hade med mig min dotter med benen fulla av spring. Min dotter som gick omkring och plockade med stenar, klappade på mormors gravsten och spred lycka med sitt lekande skratt. Ett bevis på att livet går vidare, att min mamma lever vidare i min dotter. Det kändes fint att ha med henne – min lilla familj.

Min mamma fattas oss, men hon lever för alltid vidare i vårt minne. Och i stället för att bara sörja henne försöker jag i stället minnas och tänka på de åren vi faktiskt fick tillsammans. Försöka göra Mors dag till en minnesdag.

Annonser
Tidigare inlägg
Följande inlägg
Lämna en kommentar

2 kommentarer

  1. Lämnar ett litet avtryck som bevis på att jag läser. (och mina ögon tåras) Kram till dig!

    Svara

Kommentera gärna!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

  • *Malins paradis*

    "Paradise is where love dwells"
  • *Om mina foton*

    Alla bilder här på bloggen är tagna av mig om inget annat anges. De får inte användas utan min tillåtelse.
  • Skolstart! 😊👍🏻 Så är en härlig helg i huvudstaden över. En helg med kära NY-vänner och nya bekantskaper, Midnattsloppet med fotostopp, Danny Saucedo (❤️), kändisspaning, shopping, balkonghäng med bubbel, drinkar och mat på Thaibåten med tillhörande sandstrand. Och så en massa skratt och tjejprat. En helg för både själ och hjärta. Och det där med avsked är aldrig roligt, men vi ses snart igen kära @vera_levererar @camhak67 @elinaaal ❤️
#midnattsloppet #friendship En timme till start! 👍🏻 Kändisspaning. Sådant man sysslar med i Stockholm. 😄
  • *Kategorier*

  • *Malins arkiv*

  • *Admin*