Tack januari


Tack januari för sol och semester, för familjetid och 2-årskalas. Det har varit en mycket bra start på året och jag känner mig för ovanlighetens skull full av energi, trots att mörka januari precis passerat. Om jag har semestern att tacka för det? Ja, mycket möjligt.

Nu ser jag fram emot februari och att långsamt gå mot våren. 

Annonser

Födelsedagsbarn


Han fyller 2 år i dag. Tänk, 2 år med vår fina Vidar. Han har blivit en liten äventyrare som gärna ger sig av på egen hand, utan att bry sig ett dugg om ifall man följer med eller ej. På Gran Canaria rymde han från restaurangen flera gånger och vi hann knapp ifatt honom. Flera gånger stack han till lekparken precis utanför, till de älskade bilarna. För det här är en riktig bilkille. Han älskar bilar. ”Bil!” skriker han lyckligt varje gång en bil åker förbi honom, och ja, man ser ju rätt många bilar varje dag. Spelar ingen roll. Det är en lika speciell händelse varje gång. Allra lyckligast är han när hela familjen är samlad hemma och han kan leka med sina bilar. Då mår han som bäst. 


I dag har han firats med tårta och paket och ett litet kalas. En traktor från oss, ett flygplan från morfar och ett tåg från farmor och farfar. Hans fordonssamling har utökats betydligt i dag. 


Och så fick han en ryggsäck, en bok och Babba från oss. 





Jag tror vår 2-åring är mycket nöjd med sin dag. Hans föräldrar är det i alla fall. Det var otroligt skönt att ha kalaset på förmiddagen, att kunna ha resten av dagen i lugn och ro. Vidar har varit sjuk hela veckan vilket har lett till sömnlösa nätter och vab, samt att även vi känner av begynnande förkylningar. Nu blir det vila och familjemys resten av helgen. Skönt! 

Att sakna skrivandet

  Jag har börjat få lite kli i fingrarna, lust att skriva. Äntligen, känner jag. När jag går tillbaka och läser om Embla saknar jag att inte dokumentera om Vidar på samma sätt. Man glömmer ju så fort, och det är en liten skatt att kunna gå tillbaka och läsa och titta på foton. 
Jag har inte riktigt trivts på den ”nya” bloggen, även om jag gillar namnet I Malins fokus bättre. Det är lite bökigt med egen domän, mycket som ska uppdateras och fixas med och då har jag i stället tappat blogglusten. Och då kan det ju faktiskt kvitta med egen domän. Jag tror att jag ska återgå hit, testa på att hänga här igen. Återfå blogglust och dokumentera vår vardag, så som jag har gjort tidigare. 

Nästa steg är att åtetfå även lusten att fota, med finkameran. Det blir bara mobilfoton numera, och det är ju faktiskt lite synd. Jag hoppas på att hitta ny inspo på vår stundande resa. Då ska kameran användas igen! Om jag kommer ihåg hur man gör…

Det bästa som finns

Det bästa som finns är att mötas av ett par varma armar och en gosig kram, när man kommer hem från jobbet. Att åka och hämta Mini som varit hos farmor och farfar medan mamma och pappa har jobbat hela dagen.

En liten tjej som skuttar fram med sina lockiga tofsar, en på varje sida. Ett par lyckliga ögon fulla med bus. Och så denna varma kram. Som går rätt in i hjärtat och som får mig att glömma tröttheten och bara vilja sitta där och krama henne resten av kvällen.

Det är sådana stunder jag samlar på, som jag gömmer i hjärtat för att plocka fram och njuta av när jag behöver. Mini-kramarna är de allra bästa.

Det måste vara med glitter

I går kom det. För första gången sa Mini ett mycket bestämt nej och visade att hon vill bestämma vad hon hon ska ha på sig.

För i går skulle vi köpa sandaler så vi hämtade upp pappa T i stan efter jobbet och begav oss till A6. Förra året hittade vi himla fina och bra sandaler på Skopunkten, så vi började där. Och visst fanns där fina sandaler, men inte i hennes storlek. Storlek 25 var för små och 26 för stora. Konstigt, men sant. Men så hittade jag ett par blå sandaler med Batman-tryck. Jag hann knappt visa dem för henne förrän hon gav mig ett bestämt nej och vände bort huvudet. Vägrade titta mer på dessa fula icke-glittriga skor, än mindre prova dem.

Så nu börjar det. Nu kommer det där vill inte, kan själv. Fast, i ärlighetens namn har den fasen varit här ett tag redan när det gäller kläder. Klänning är en stor favorit, och allt med Hello Kitty är ett jätteplus. Vad är det med den där katten som hon gillar så?

Som tur var hittade vi ett par rosa, superglittriga skor i en annan butik. Och bäst av allt – de hade lampor som blinkar när man går. De satte hon lyckligt på sig och i dag har hon velat visa dem för sin gose-sköldpadda Verne. Hon demonstrerade också att de blinkar när man trycker på undersidan, så nu vet han det.

Glitter alltså. Det är det som är grejen.

Jag har flyttat!

För er som fortfarande tittar in här: jag finns numera på I Malins fokus.

Ändra era bokmärken, uppdatera era feeders, sätt på kaffet och kom med över vettja. 🙂

Det är mycket roligare där. Där händer det grejer. Det gör det inte här.

Dan före dan

DSC_3337kop

Tisdag i dag, vilket betyder att i morgon är onsdag, vilket i sin tur betyder ledig dag. Lediga onsdagar är det bästa på hela veckan. Som en andningspaus där jag kan hämta luft och ny energi. Det spelar inte så stor roll hur mycket jobb det är de övriga dagarna för jag vet att det alltid kommer ett andningshål mitt i allt. Och sedan är det bara två dagar till och därefter kommer den underbara helgen.

Och onsdagar är biblioteksbesök och soffhäng och gunga i lekparken. En dag bara för Mini och mig.

Vid vattnet

DSC_3166kopDSC_3170kopDSC_3173kopJag älskar att fota blommor, men lika vackra som jag tycker att de är – lika dålig på namn är jag. De vanligaste kan jag så klart, men de där lite mer udda och ovanliga har jag ingen som helst koll på. Jag tänker ofta att jag borde ha med mig någon artbok ut när jag fotar, så att jag dessutom lär mig lite fler namn när jag ändå är ute.

En favoritblomma

DSC_3232kopDSC_3235kopJag älskar lupiner. Det är något med deras så självsäkra framtoning, att de tar över hela stället och breder ut sig utan att be om ursäkt. När de får chansen att sprida ut sig bildar de så oerhört vackra färgfält. Jag älskar’t.

Det roliga är att det här var min mammas stora hat-objekt ett tag. Hon bestämde sig för att utrota lupinerna vid vår sommarstuga och varje år drog hon upp dem med rötterna och brände dem för att få bort alla frön. Hon slet hårt med det år efter år. Hon skulle bli ledsen om hon nu såg hur mycket lupiner som finns där varje år. Eller hade hon bara skrattat åt eländet.

För min del betyder lupiner sommar. När de tittar fram vet man – nu är det sommar.

De är inte riktigt där än, men på god väg.

Kungsträdgårdens körsbärsblommor

DSC_3147kopDSC_3141kopDSC_3133kopDSC_3142kopJag har alltid velat få chansen att fota de vackra körsbärsträden i Kungsträdgården. När en kollega och jag skulle till Stockholm för ett par veckor sedan hoppades jag äntligen få chansen. Och jodå, där fanns de vackra rosa blommorna. Om än inte fullt utslagna, men på god väg. Ett av träden hade kommit lite längre än de andra och därunder trängdes vi alla fotoglada för att lyckas hitta rätt vinklar och ljus och kunna föreviga de rosa blommorna.

Visst är de vackra? Kanske det vackraste trädet som finns, i alla fall om jag får tycka till.

Möte på promenaden

DSC_3187kop

Häromdagen var vi ute och gick runt sjön som ligger bara ett stenkast från där vi bor. Under promenaden mötte vi en liten vovve, till Minis stora förtjusning. Hon är lite försiktig när det gäller hundar, vill gärna att mamma ska hålla i handen och klappa samtidigt som hon gör det. Och det tycker vi är bra, för alla vovvar är ju inte förtjusta i barn. Vi vill gärna att hon ska närma sig försiktigt och fråga innan om hon får klappa.

När vovven gick vidare med sin matte var det en tjurig Mini som inte ville gå vidare. Det blev mycket lock och pock innan vi fick med henne.

Snart, snart, snart…

Alldeles snart kommer det att hända grejer här inne! Håll ut bara ett litet tag till så ska jag snart delge er lite roligheter!

Besök i djurparken

Förra veckan tog vi bilen till Borås Djurpark för att titta på alla djuren. Mini älskar djur, och efter besöket i Fuengirolas djurpark har det varit mycket prat om djur här hemma. Därför passade vi på att åka till Borås den 1 maj. Ett kallt, men soligt och lyckat, besök. Det allra bästa var nog att få gå in till minigrisarna och getterna och klappa och pussa på dem. Där hade hon kunnat stanna hela dagen om hon hade fått.

apagiraff minigris minigrisar Struts Mammaomini

 

Och med en mamma som också älskar djur lär det bli fler djurparksbesök i framtiden. Tyvärr var det ingen ponnyridning när vi var där, annars tänkte jag börja jobba för att börja göra henne till en hästtjej.

Hotell, mamma?

DSC_2865kopDet är någon som har blivit väldigt förtjust i det här med att resa. Mini frågar varje dag: Hotell, mamma? Flyga? Och jovisst, det vore trevligt att åka tillbaka till Spanien, bo på hotell och njuta av värmen. Men man måste visst jobba ibland också. Annars håller jag med Mini – att flyga och bo på hotell står alltid högt upp på önskelistan.

Fem dagar

Fem dagar ledighet och njutande av att få vara hemma med min lilla familj. Fem dagar av läsning, lek med dottern, träning och hemmahäng. Så fantastiskt skönt. Ladda energi innan allra sista veckorna med betygshets och bedömning kör igång.

  • *Malins paradis*

    "Paradise is where love dwells"
  • *Om mina foton*

    Alla bilder här på bloggen är tagna av mig om inget annat anges. De får inte användas utan min tillåtelse.
  • Jag gick förbi Hemtex och fick syn på dessa skönheter i skyltfönstret. Sköldpaddsljusstakar! 😍🐢 Jag sprang in och köpte dem direkt. För er som känner mig förstår ni grejen. 😄 Maken suckade åt mig och tycker att de är skitfula. Han har å andra sidan inte JÄTTEmycket att säga till om när det gäller inredningen här hemma. Fast vi lyckades faktiskt enas om en taklampa till vardagsrummet i dag. 😊👍🏻
#jagälskarsköldpaddor Vår fina, fina Embla. ❤️ Vi testade på att stå på prispallen också. 😊🏅 Rallarloppet här i Bottnaryd och första gången barnen var med och sprang. SÅ duktiga! 👏🏻
  • *Kategorier*

  • *Malins arkiv*

  • *Admin*