På återseende, Mallorca

En vecka går alldeles för fort. Dags att resa hem igen. Tyvärr vaknade vi upp till riktigt regnoväder så sista dagen ska vi spendera på ett köpcenter, till Tobias stora förfäran. 😊

Barnen lekte ”köra bil” medan vi packade. Säger en del om vad vi har gjort under veckan.

Tack Mallorca för den här veckan! Vi kommer tillbaka!

Annonser

Salt, sand och bästa pizzerian inom 0 km

Vi vaknade upp till ett blåsigt och småregnigt Mallorca, så vi tog bilen och drog österut. Jag ville väldigt gärna se saltstället med tillverkning av salt samt stranden Es Trenc som ska vara en av de vackraste stränderna i hela Europa. På vägen dit hamnade vi på en pizzeria som tydligen hade vunnit pris för bästa pizzan. På en av skyltarna stod de att det var bästa pizzan inom 0 km, vad de nu menade med det?

Vi köpte lite salt och gick runt och tittade men valde att skippa den dyra rundturen. Vidar gissade på att berget var snö, men det var alltså salt.

Precis efter saltstället kunde man fortsätta ner på en supersmal väg ner till den fina stranden. På grund av vädret var det ju inte direkt fullt av bilar, men det kostade ändå 7 euro att parkera.

Som sagt, det var blåsigt och ruggigt så det blev ett kort besök. Vi hann i alla fall se att sanden var kritvit och havet sådär turkosblått och det är lätt att förstå varför stranden omnämns som Europas svar på Karibiens stränder. Det syns dock inte på bilderna. Vi får åka tillbaka dit nästa gång vi är på Mallorca!

Att få träffa Bamse

När vi skulle åka iväg med bilen möttes vi av Bamse i hotellets reception. Vidar blev överlycklig, men det var samtidigt lite läskigt så pappa fick följa med när han kramade Bamse.

En mojito och en cava

En cava och en mojito och lite sång och musik. Härlig kväll!

Älskade strandliv

Åh, ljuva hav och sandstrand. Efter en sådan här dag önskar jag återigen att vi bodde utomlands, med mer sol och strand i vardagen.

I dag har tom jag badat i havet! Det trodde jag aldrig, men det var faktiskt riktigt skönt.

Vidar höll sig på stranden, men han doppade i alla fall fötterna lite. Och sedan gick vi upp till poolen för att Embla skulle få åka rutschkana och då doppade han benen i poolen.

Det har blivit många timmar på stranden i dag, och sedan en stund vid poolen. En riktigt skön slappardag, precis vad vi behövde i dag. ❤️

Bergsbyar, vingård och picknick på stranden

Jag vet knappt inte hur jag ska sammanfatta den här dagen. Vi har sett så otroligt mycket fint och haft en helt perfekt familjedag. Jag är SÅ imponerad av våra barn som har varit på bra humör och inte gnällt en enda gång. Så duktiga!

Vi hade bestämt oss för att besöka bergsbyar i dag och vi valde att köra uppe i bergen hela vägen för att få den upplevelsen också. Eftersom vi var på CapdeFormentor för ett par dagar sedan kändes de här bergsvägarna hur lätta som helst att köra på. Inte alls lika branta eller smala.

Vilka otroligt vackra vyer! Det var mycket mer bördigt och grönt än vi hade trott. Och överallt fanns små gårdar med djur, främst får. Första delmålet var Sóller, men där stannade vi bara för att tanka och ta kort på citrusträd. Det här området är ju känt för sina odlingar. Vi åkte i stället ner till kusten och mysiga Puerto de Sóller där vi tog en lunch och strosade omkring utmed vattnet. Barnen blev förtjusta över att se fiskar i vattnet och de fiskarna var nog vana att bli matade för de följde efter oss.

Sedan åkte vi vidare i bergen och nästa stopp blev Deiá. Tystnaden och lugnet där var påtagligt och vi njöt verkligen. Byn ligger helt omringad av berg och det enda som hördes var fågelkvitter. Jag hade gärna suttit själv där utmed en husvägg och bara njutit av tystnaden. Byn förknippas med författare och konstnärer och den store Picasso har hållit hus där. En otroligt vacker och mysig by som jag verkligen kan rekommendera ett besök i.

Nästa by var Valldemossa som är känd för sin skönhet. Där blev det ett välbehövligt glasstopp. Det är tydligen Mallorcas högst belägna stad. Chopin och hans käresta George Sand tillbringade en vinter här tillsammans och Sand skrev då boken En vinter på Mallorca, och den boken såldes på många ställen. Den skippade jag, men jag köpte i stället en skärbräda av olivträd.

Sedan körde vi vidare nerför berget och nästa mål var vingården Macia Batle. Vi testade det vinet redan i går och det var verkligen supergott. Det är tydligen en av de mest kända vingårdarna på ön. Vi testade några viner, köpte med oss några flaskor och sedan åt vi mellanmål med vinrankor och lavendel som utsikt. Inte fel!

När vi kom hem var det fortfarande härligt varmt och ingen av oss ville gå in. Vi gick till rummet och packade med oss mackor och nöttet och sedan gick vi ner till stranden för picknick och mys i kvällssolen.

Vilken fantastisk dag vi har haft. Jag kommer somna med en härlig känsla i magen och tänka tillbaka på en riktigt fin familjedag. Så tacksam över min fina familj. ❤️

Att äntligen få se Palma

Äntligen fick jag se Palma! Som jag har längtat. Och vilken fantastisk stad det är. Hit vill vi återvända!

Vi besökte katedralen så klart, strosade runt på stan, åt supergod paella och minst lika god glass. Och Embla träffade en gubbe med osynligt huvud. Han var läskig, tyckte Vidar. Han tyckte desto mer om poliserna. ”De fångar tjuvar”, sa han.

Sedan gick vi förbi en man som satt och flätade fantastiska djur och drakar av palmblad och där köpte jag min fina sköldpadda till samlingen. Tänk att jag alltid hittar sköldpaddor oavsett var jag än är? Och denna blir nog en ny favorit – en sköldpadda gjord av favoritträdet palm! Kan knappast bli bättre.

När vi kom hem rostade vi bröd och åt nötter och oliver. Ibland är det enkla det godaste. Vilken toppendag vi har haft. Älskar att resa med min familj.

Vi köpte ett lokalt vin från vingården MaciáBatle som vi hoppas kunna besöka nu i veckan. Visade sig vara ett supergott vin. Och så köpte vi med oss Ensaimadas som är ett bakverk härifrån Mallorca. Smakade ungefär som croissant med florsocker på, men jag har förstått att det kan finnas olika fyllningar i dem. Kul att testa lokala delikatesser.

Från strand till pool

När vi hade njutit färdigt av utsikten uppe på Cap de Formentor åkte vi ner igen. Ungefär halvvägs ner ligger en strand som jag besökte båtvägen när jag var på Mallorca 2001. Det var lite kul att få återse Playa de Formentor så många år senare. Embla hade sagt att hon skulle bada, men hon tyckte att det var för kallt. I stället blev det en välbehövlig kaffe- och glasspaus.

Ja, och efter det strandhänget fortsatte vi färden neråt på dessa slingrande vägar. Och precis som jag har hört andra säga blir man rätt trött på cyklister efter en semestervecka här. En del av dem är livsfarliga och har ingen som helst koll på sin omgivning. Vi stannade i en kurva eftersom det kom en stor bil med släp – då kom en cyklist och blåste förbi oss! Han var sååå nära att krascha in i den mötande bilen.

Väl nere tänkte vi ta en tur till Sa’n Picafort men vi åkte lite fel så vi tog omvägen över Muro och jordbruksplatån. Det var i och för sig intressant att få se. Naturen här skiftar ju mycket. Till slut hittade vi fram i alla fall och tog oss ner till strandpromenaden för lite mat.

Sedan var det dags att åka hem till hotellet igen. Embla ville bada, så det blev poolen resten av eftermiddagen. Det började blåsa lite kallt men hon åkte rutschkanan säkert 30 gånger. Och tom Vidar testade på poolen lite försiktigt. Första gången någonsin!

Även Embla testade på den lilla barnpoolen.

Svindlande vägar och möte med en get

Tobias har fått slita i dag. På svindlande, branta, krokiga och smala vägar körde vi till toppen – Cap de Formentor. Och alla dessa cyklister som vi måste köra om på de där läskiga vägarna. Inte kul alls. Men utsikten var verkligen magnifik. Och vi träffade på en nyfiken get som gärna blev klappad och som tiggde mat av alla.

Helt klart en fantastisk utflykt! Tobias blev lite svettig av körningen, men det var värt det när vi väl fick utsikten ända till Menorca. Vi var ute i god tid, vilket var tur, för på hemvägen mötte vi massor av bilar och cyklister som skulle ta sig upp. Hur de skulle få plats på den minimala parkeringen förstår jag inte. 😬

Sedan tog vi oss neråt igen för att ta ett stopp vid Playa de Formentor och sedan vidare, men det får komma i ett eget inlägg. Nu väntar poolhäng!

Att känna sanden mellan tårna

På eftermiddagen lättade molnen och solen tittade fram igen så vi gick ner till stranden. Så underbart det är att känna sand mellan tårna! Jag blev nästan gråtfärdig av lycka.

Stranden här i Alcudia är ju helt fantastisk. Det är nästan svårt att fatta hur lång den faktiskt är. Nu är ju vi här under lågsäsong, men med tanke på hur stor den är borde det inte vara direkt trångt ens under högsäsong.

Vidar var först lite tveksam och försiktig men till slut vågade även han doppa fötterna. Byxorna åkte av och han skuttade lyckligt runt i strandkanten. Men så trillade han och blev lite för blöt, och då var det dags att gå tillbaka till rummet för kvällsmat.

Marknad i Alcudia

Vi vaknade upp till mulet och blåsigt väder och mina ögon hade utvecklat inflammation under natten. Men, det var bara att ta på sig jacka och glasögon. 😊

På söndagar är det marknad i Alcudia så vi tog bilen dit för att både titta på marknaden och göra lite sightseeing.

Det var ju mycket krimskrams och oäkta väskor men det fanns också en del guldkorn. En del lokala odlare sålde sina produkter så vi köpte t.ex. apelsiner och jordgubbar som vi fick provsmaka innan. Oliver och nötter från ett enormt urval. Ost fick vi provsmaka från en gård med ekologisk odling och jag hade lätt kunnat köpa ALLA ostar. Älskar ost! Vi nöjde oss dock med två bitar. Sedan köpte Tobias sådan där läskig lufttorkad skinka. Jag ryser när jag ser hur de hänger där…

Sedan strosade vi omkring i gamla stan och bara myste.

Sedan var planen att vi skulle åka till det välkända Dollar Street men det var verkligen inget att ha, så vi körde vidare med bilen i stället. Vidar somnade så vi åkte en runda ut från Alcudia och mot vackra bostadsområden utmed havet. Vi stannade till en snabbis vid havet och fotade lite. Och så drömde jag mig bort till att bo i ett hus vid havet och ha palmer i landet.

Och under vår utflykt lättade molen och solen kom fram igen så eftermiddagen tillbringade vi på stranden. Mer om det i ett eget inlägg.

En efterlängtad resa

Vi har längtat och haft nedräkning och nu är vi äntligen här! Efter en tidig morgon och relativt smidig flygresa landade vi på Palma flygplats på förmiddagen. Vidar fick ett mindre utbrott när det var en timme kvar, men det gick snabbt över och resten av flygningen gick smärtfritt. Vi hämtade ut hyrbilen och hann se en del av Palma eftersom vi inte hittade ut ur stan. 😊

Det är ju inte så stora avstånd på Mallorca så när vi väl hittat rätt väg gick det fort till hotellet i Alcudia. Väl där upptäckte vi att vi har havsutsikt från rummet. Härligt!

Sedan var det bara att byta om till badkläder för Embla hade tjatat om att bada redan innan vi satte oss på flyget. Hon älskar verkligen att bada. Så badkläder på, hämta ut poolhanddukar och ta en snabb sväng runt hotellområdet för att reka lite – sedan testade hon alla pooler, inklusive rutschkanan. Men innan dess tog vi en snabb lunch på hotellet.

Jag har inte legat i en solstol på flera år så jag njöt i massor. Vidar gillar ju inte alls att bada så han satte sig också i en solstol och tittade fascinerat på när Embla badade. Han satt där i skuggan med handduken över sig, men han var nöjd så.

Sedan kom Bamse! Till Vidars stora glädje.

Det var inte lätt att få upp Embla ur poolen… Vi fick tjata en del innan hon gav med sig. Men klockan närmade sig 18 och de skulle stänga poolen. Vi skulle gå och handla mat och Vidar ville även testa lekparken.

Och så palmer! Dessa fantastiska palmer som jag älskar så. Varje semesterresa går jag alltid runt och fotar palmer. De symboliserar semester på något sätt. Jag tror att min palmkärlek har smittat av sig på Embla för direkt när vi kom ut från flygplatsen ropade hon lyckligt ”palmer!”.

Sedan somnade vi alla tidigt, nöjda med den här första dagen i solens land.

Hemma igen

Vi är hemma igen, i kyla och snö. Brrr… 

Vidar är överlycklig att vara hemma igen. När vi kom innanför dörren i fredags skrek han exalterat ”bil!” när han hittade sina leksaksbilar. Hela helgen var han glad och nöjd över att äntligen vara hemma. Han gillade inte att vara iväg på resa. Men han får helt enkelt lära sig för han bor ihop med tre reseälskande personer. 🙂

Embla däremot har tjurat i helgen. Hon ville tillbaka. Till det här:


Men hon var glad över att få komma tillbaka till förskolan i morse, och träffa kompisarna igen. Hon har saknat dem. 

Diplom

I dag fick Embla gå på den femte och därmed sista simlektionen. Hon har gått från att inte ens vilja doppa ansiktet under vattnet till att kunna flyta på rygg och dyka ner till botten och plocka upp saker. Jag satt och kollade på under lektionen, helt imponerad över hennes mod och utveckling. Och även om hon inte har lärt sig simma än har hon lärt sig hantera vatten p ett helt annat sätt än tidigare. Den största vinsten av alla. 

I kväll var det en mycket stolt och glad tjej som fick gå upp på scenen och ta emot diplom. 

Andra dagens bilutflykt

I dag var vi lite mer planerade i vår utflykt. Vi bestämde oss för att åka så långt västerut vi kunde och på kartan var det då Punta de la Aldea som gällde. När vi började närma oss blev Embla akut toanödig och när vi såg en skylt på flera olika språk med någonting om kaktuspark, svängde vi in där. Självklart behövde man betala inträde för att få låna toan så vi bestämde att det var lagom för alla att ta en paus där och gå runt lite. Och det visade sig vara en riktig hit för vilket ställe! Som en härlig oas där uppe i bergen. 









Efter att ga gått omkring bland alla vackra kaktusar fortsatte vi färden mot kusten där vi sedan vände om för att åka tillbaka över bergen och ner mot sydvästra kusten. Att köra högt däruppe i bergen ger verkligen respekt för naturen. Så vackra, så majestätiska. Vi var uppe bland molnen och vände i dag, bokstavligt talat. Alla foton är tagna med mobilen genom bilens fönster för vi hade inte riktigt lust att stanna utmed de där vägarna.

När vi närmade oss kusten igen var målet Playa de los Amadores som vi hade hört skulle vara en vacker strand. Tydligen är vädret ofta lite bättre på västra sidan också. Vi passade på att äta lunch där och tog första stället vi såg vilket resulterade i att vi råkade ut för en svensk inkastare. Efter lunchen tog Embla och Tobias ett dopp i havet medan Vidar och jag satt i sanden och grävde. Det var väldigt fin sand och det var långgrunt och utan vågor – perfekt för barnfamiljer. Men det var oerhört turistigt och egentligen inte särskilt vackert. Vi körde vidare och om man tycker att det är branta stup utmed bergsvägarna är det inget emot den kustvägen vi körde. Det var så att Tobias tyckte det kittlade i magen…



Nästa anhalt var Faro de Maspalomas som vi fått tips om av en patient. Det är en fyr och där finns en fantastisk strandpromenad. På andra sidan fyren ligger Maspalomas sanddyner som vi besökte förra veckan. Den här gången gick vi åt andra hållet, mot Meloneras. För min del blev det här favoriten. Om hag någon gång åker tillbaka till Gran Canaria vill jag bo i Meloneras. Jag ville inte ens åka därifrån i dag. Fotona gör inte den här platsen rättvisa. Det var mer känslan att gå där.




I morgon har Embla sista gången på simskolan så det blir en slappardag på hotellet.